Fettsamlingsprocessen

Vad är fettdepåer?

För att lösa problemet med övervikt en gång för alla behöver vi först förstå hur kroppens fettlageringmekanismer fungerar.

Vi har alla en väninna, kollega eller familjemedlem som tycks kunna äta vad som helst - även sötsaker och snacks - utan att gå upp i vikt. Det visar hur unika vi människor är, med våra egna genetiska förutsättningar och indiuella nivåer av hormoner.

Den genetiska uppsättning vi ärver från våra föräldrar, liksom hormonella förändringar som sker under livets gång (till exempel under pubertet, graviditet eller klimakterium), kan påverka hur vi lagrar fett. Även underliggande problem i matsmältningssystemet kan ha en inverkan.

Genetik och ärftlighet spelar alltså en viktig roll. Vårt DNA bär på information om hur kroppen ska lagra fett – både mängd och placering. Man kan likna det vid en manual som vägleder kroppens organ och system genom livets olika faser. Men det betyder inte att du, bara för att du kommer från en familj där övervikt är vanligt, är “dömd” till att ha samma kroppstyp.

Med rätt kunskap om hur ämnesomsättningen och fettförbränningen fungerar, kan du ta kontroll över din vikt och hälsa – på dina villkor. Din kropp kan vara både stark och vacker inom de gränser som just ditt skelett och din muskelmassa tillåter.

Lipidmetabolism är en uppsättning biokemiska processer som är relaterade till nedbrytning, syntes, transport och användning av fetter (lipider) i kroppen. Kort sagt, utan att fördjupa oss i biokemi, ska vi titta på tre huvudprocesser för fettbildning och fördelning i kroppen.

Lipolys - kroppens sätt att frigöra energi för viktiga funktioner: Lipolys är den process där lipider bryts ner och fria fettsyror frigörs. Dessa fungerar som kroppens huvudsakliga oxidativa bränsle och används för att täcka omedelbara energibehov och upprätthålla kroppens vitala funktioner.

Glykogenes är processen där kroppen lagrar glukos i form av glykogen, främst i levern, för att snabbt kunna användas vid akuta energibehov.

Glukoneogenes sker framför allt i levern och till viss del i njurarna, och innebär att kroppen bildar glukos från andra näringsämnen, som aminosyror laktat och glycerol.. Den fungerar som en viktig källa till glukos när blodsockernivåerna är låga – till exempel vid fasta, intensiv fysisk aktivitet, stress eller när kroppen behöver energi snabbt, som vid flykt från fara.

Eftersom leverns glykogenlager är begränsade, omvandlas överskott av glukos till fett som lagras i kroppens fettvävnad, främst som underhudsfett. Hos kvinnor tenderar detta fett att lagras runt höfter, lår och mage – vilket är biologiskt kopplat till hormonell balans och fertilitet.

Lipogenes – kroppens process för att lagra fett. Lipogenes, även kallad fettsyrasyntes, är den process där överskottsglukos omvandlas till fett som lagras i kroppens fettvävnad, särskilt under huden (subkutant fett). Vid låg fysisk aktivitet hinner kroppens glykogenreserver inte förbrukas, vilket innebär att överskottsglukos omvandlas och lagras som fett i stället – främst i form av underhudsfett.

Så omvandlas glukos till fett i kroppen:

Kolhydrater bryts ner i matsmältningssystemet med hjälp av enzymer, och glukos bildas som slutprodukt. Glukos är kroppens viktigaste energikälla – det är den huvudsakliga bränslekällan för alla celler, och den energikällan som hjärnan och nervsystemet direkt kan använda.
Glukosen tas upp i blodomloppet från tarmen och förs till kroppens vävnader via blodet.
Största delen av den glukos som kroppen tar upp används direkt av cellerna för att producera energi och upprätthålla normala metaboliska (ämnesomsättnings-) processer.
Om det fortfarande finns ett överskott av glukos efter det tredje steget, lagras det i form av glykogen i depåer i levern och skelettmusklerna. Glykogenlagren minskar vid fysisk aktivitet – ju längre och mer intensiv aktiviteten är, desto snabbare och mer minskar glykogennivåerna. När blodsockernivån sjunker, kommer kroppen då att använda glykogen som energikälla.
När energibehovet har täckts och glykogendepåerna är fulla, omvandlas överskottet av glukos till fettsyror genom lipogenes, och lagras som fettvävnad i kroppen.

Det är viktigt att komma ihåg att inte alla kolhydrater i överskott nödvändigtvis omvandlas till fett.

Ett exempel är kostfiber, som också är en form av kolhydrat. Människokroppen saknar enzymer för att bryta ner fiber, vilket innebär att det inte kan smältas och därför inte fungerar som en energikälla. Därför kan fiber inte omvandlas till fett.

Fiber spelar däremot en viktig roll för tarmfloran och immunförsvaret.
När det finns tillräckligt med fiber i kosten gynnas tillväxten av goda bakterier i tarmen. Om fibermängden är låg, kan dessa fördelaktiga bakterier minska och ersättas av skadliga mikroorganismer. Det kan i sin tur leda till försämrat immunförsvar och ökad känslighet för infektioner.

Obalans i tarmfloran kan också bidra till övervikt. Det har observerats att vissa bakterier, till exempel Clostridium ramosum (som tillhör bakteriegruppen Firmicutes), ökar vid låg fiberkost.

Överskott av Firmicutes-bakterier har kopplats till ökad energiupptag i tarmen, vilket i sin tur kan bidra till fetma och metabola störningar. Forskning tyder på att C. ramosum kan främja viktökning genom att förbättra upptaget av näringsämnen som kolhydrater och fetter – särskilt när dessa konsumeras ihop.

Just kombinationen av snabba kolhydrater och fett i kosten har visat sig vara särskilt kopplad till övervikt.

Vanliga områden för ansamling och lagring av kroppsfett:

Fettdepå på magen

Fettdepå på framsidan av låren

Fettdepå under hakan (dubbelhaka)

Fettdepå på insidan av låret

Fettdepå under knäna

Änkans puckel

Fettdepå under skulderbladen

Fettdepå på sidorna

Fettdepå på utsidan av låret

Fettdepå på baksidan av låret

Fettdepå på händerna

Fettdepå på övre delen av skinkorna

Fettdepå på den nedre delen av skinkorna

Vi utformar en individuellt anpassad meny för dig, med hänsyn till dina önskemål, matpreferenser och näringsbehov.
En grundförutsättning för detta är att menyn bygger på rekommenderade intag av proteiner, fetter, kolhydrater, vatten samt livsmedel med tillräckliga vitamin- och mineralvärden.

Vid menyplanering utgår vi från de energi- och näringsreferensvärden som presenteras i NNR 2023 (Nordiska näringsrekommendationer), vilka Livsmedelsverket har antagit som officiella näringsrekommendationer i Sverige.

I våra individuellt anpassade menyer använder vi oss av en hälsofrämjande kosthållning, vilket innebär en kost som stödjer kroppens tillväxt, normala utveckling och funktion, samt bidrar till att förebygga ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Vi använder inte kosttillskott, bantningspiller, aptitdämpande substanser eller extrema dieter. En diet bör endast rekommenderas av en legitimerad dietist eller läkare, baserat på medicinska indikationer och individuella hälsotillstånd.

Obehöriga dieter, utan tillräcklig kunskap om kroppens fysiologi, kan leda till ämnesomsättningsrubbningar, vilket i sin tur kan öka ansamlingen av fettvävnad och öka risken för olika typer av sjukdomar – vissa med potentiellt irreversibla konsekvenser.

Om du misstänker att ditt matsmältningssystem inte fungerar optimalt, är det absolut viktigaste att först återställa matsmältningen innan du påbörjar en viktminskningsprocess.
Vid symtom, smärta eller andra besvär bör du alltid konsultera en legitimerad läkare.

Lymfatisk dräneringsmassage – vad är effekten?

Lymfatisk dräneringsmassage är en behandlingsmetod som syftar till att stimulera lymfcirkulationen med hjälp av kontrollerat yttre tryck. Denna stimulering förbättrar flödet av lymfvätska och främjar utrensning av slaggprodukter och överflödig vätska i kroppen.

När lymfcirkulationen förbättras, utvidgas kärlen och blodflödet ökar. Därmed förbättras också syresättningen i vävnaderna. Detta är viktigt eftersom fettoxidation – kroppens naturliga process för att bryta ner fett – kräver god tillgång till syre.
Under fettoxidationen använder cellerna det syre vi andas in för att bryta ner lagrat fett till energi.

Om kroppen lider av ödem (vätskeansamling), oavsett orsak, kan det leda till att lymfvätskan stagnerar. Detta hämmar både mikrocirkulationen och syretillförseln i vävnaderna, vilket i sin tur kan försämra kroppens förmåga till fettoxidation.
I områden där blodcirkulationen och syresättningen är nedsatt blir det alltså mycket svårare för kroppen att bryta ner fett på ett effektivt sätt.

Lymfatisk dränering är en erkänd metod för att minska ödem, återställa lymfcirkulationen och därmed indirekt förbättra kroppens syreupptag och fettomsättning.

Manuell massage har god effekt på kroppens fettvävnad och konturer.

Till skillnad från maskinell (hårdvarubaserad) behandling kan manuell massage nå djupa lager av fettvävnad – särskilt i känsliga problemområden där apparater ibland inte är effektiva på grund av storlek eller ökad känslighet i vävnaden.

Massagetekniker som knådning och friktion stimulerar blodcirkulationen i det behandlade området och påverkar de subkutana fettlagren. Det leder till ökad blodgenomströmning och förbättrat flöde av intercellulär vätska, vilket i sin tur kan främja ämnesomsättningen och processer såsom fettoxidation.

Tekniker som mild hudsträckning och växelvis tryck aktiverar vävnaden och trigga kroppens reparativa mekanismer. Resultatet blir ofta en förbättrad hudtonus samt ökad spänst och elasticitet i huden.

För att ytterligare förstärka effekten och uppnå bättre resultat, kan manuell massage med fördel kombineras med EMS-behandling (elektrisk muskelstimulering), vilket bidrar till att påskynda kroppens naturliga nedbrytning av fett och förbättra muskelaktivering i det behandlade området.

Vilka områden påverkas av EMS (elektrisk muskelstimulering)?

EMS är en apparatbaserad behandling som använder lågfrekventa mikroströmmar för att stimulera muskelvävnad. Metoden aktiverar olika delar av kroppen – inklusive höfter, mage, rygg, ben, armar, bröst och hudytor.

Denna typ av behandling gör det möjligt att träna även de muskelgrupper som kan vara svåra att aktivera genom vanlig fysisk träning – något som är särskilt relevant för kvinnor som vill forma kroppen skonsamt, utan hård belastning.

Precis som vid lymfatisk dräneringsmassage och manuell massage är målet att förbättra blodflödet, syresättningen och aktiviteten i kroppens problemområden – särskilt där fettförbränning (fettoxidation) kan stimuleras.

När elektriska impulser i låg intensitet appliceras på huden, utlöses muskelsammandragningar – liknande dem som sker vid träning. Denna konstgjorda stimulans "tränar" musklerna, ökar blodgenomströmningen, vidgar blodkärlen och förbättrar syretransporten – vilket är avgörande för effektiv fettförbränning.

På kliniken erbjuder vi även mätningar, teknisk utrustning och behandlingar som effektiviserar resultaten i hälsoprocessen.

Fettoxidation är den process som sker inuti mitokondrierna – cellernas "energiverk" – där fettmolekyler bryts ner med hjälp av syre. Kolatomerna i fettet reagerar med syre från inandningsluften och bildar koldioxid (CO₂), som sedan lämnar kroppen via utandningen.

Ju fler mitokondrier du har, och ju mer effektivt de arbetar, desto intensivare blir förbränningen av fett – både vid vila och aktivitet. Antalet och aktiviteten hos mitokondrierna kan ökas med regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost.

Om du upplever hög stress eller ogillar att träna hårt, reagerar kroppen ofta genom att frisätta kortisol – ett stresshormon. Kortisol hämmar fettförbränningen och signalerar istället till kroppen att spara energi, vilket innebär att kroppen tenderar att lagra fett i stället för att förbränna det.

Kroppen registrerar stress som en potentiell fara – och svarar genom att lagra energi i form av fett, särskilt i bukhålan (visceralt fett). Detta fett omger de inre organen och har kopplats till flera hälsorisker, såsom hormonell obalans, insulinresistens och bukfetma – något som drabbar kvinnor i olika åldrar.

Detta händer ofta hos personer som tränar intensivt. Under en pausperiod – när intensiteten i träningen minskar avsevärt eller upphör helt – börjar kroppen ofta lagra överskottsenergi, vilket kan leda till viktuppgång. Om träning på gymmet inte känns motiverande eller roligt kan du istället ersätta den med snabba promenader. Det räcker ofta för att aktivera musklerna och stimulera frisättningen av glykogenlager som lagrats i levern och musklerna.

Obehöriga dieter, utan tillräcklig kunskap om hur kroppens system fungerar, kan leda till metabola störningar och i sin tur orsaka olika typer av sjukdomstillstånd. En sådan konsekvens kan vara en ökad ackumuleringshastighet av fettmassa. En diet bör endast ordineras av en legitimerad dietist eller läkare och baseras på individens hälsotillstånd och medicinska behov.

Membrantransport är processen där ämnen överförs genom biologiska membran, vilket är avgörande för cellernas funktion. Vid störningar i denna transport uppstår cellulära funktionsproblem som i längden kan utvecklas till sjukdom.

Låt oss ta ett enkelt exempel:

Att på eget bevåg begränsa sitt intag av proteiner och fetter – näringsämnen som är nödvändiga för kroppens viktiga funktioner – kan påverka cellmembranens struktur. Det beror på att både membranet och dess receptorer till stor del består av just proteiner och fetter.

Ett exempel är insulinreceptorn, som är en proteinstruktur i cellmembranet (som består av lipider). Om receptorn inte fungerar som den ska, förlorar den förmågan att känna igen glukos bundet till insulin (som är ett proteinhormon). Glukosen kan då inte tas upp av cellen. Istället går glukosen till levern, där den omvandlas till glykogen. När leverns glykogenlager är fyllda, omvandlas överskottet till fett, som lagras i subkutan fettvävnad (under huden). Detta skapar en ond cirkel: kroppen förbränner inte energin effektivt, och fettinlagringen ökar.

För att gå ner i vikt utan negativa konsekvenser för kroppen och undvika att gå upp i vikt igen, är det viktigt att hitta orsaken till övervikt. Prenumerera på vår Instagram och Facebook för att lära dig hur du går ner i vikt på ett hälsosamt sätt - utan att skada din kropp eller få tillbaka de förlorade kilona.

Massor av användbar information väntar på dig!